Att fuska är något man kan göra på många sätt och inom många spel och lekar. Här har vi tagit en närmare titt på fusk inom casinovärlden och hur några spelare lyckades få övertaget över huset.
Den fjärrstyrda roulettekulan
Rouletten är det casinospel som flest strategier har utarbetats kring. Det är invecklade system eller satsningsstegar som ska följas, men oavsett hur man spelar har huset en fördel. Förutsatt att inte kulan går att styra förstås. Det var vad som hände i Österrike 2003.
Enligt polisens utredningar genomförde några casinospelare ett tekniskt svårt fusk år 2003 vid ett casino i Velden. De lyckades dölja en mycket liten maskin som skapade elektromagnetiska fält för att påverka kulans riktning.
Spelarna satsade alltid på tre nummer bredvid varandra för att täcka upp det område som kulan till största sannolikhet skulle stanna på. Självklart lyckades det inte varje gång, men det räcker ju att förbättra oddsen någon enstaka procent för att spelaren ska ha en fördel mot banken. I detta fall blev fördelen större än så och under några veckor kunde spelarna ta hem stora pengar.
Fusket
Kulan som i detta fall var av metall blev magnetiskt påverkad av apparaten, vilket var orsaken till dess förändrade bollbana. Magnetismen blev dock också gruppens fall. När en croupier skulle ta upp kulan fastnade den på croupierens manschettknapp. Han fattade då misstanke och anmälde händelsen till högre chefer. Innan de hade kommit till bordet hade spelarna dock redan lämnat casinot.
Olika uppgifter
När säkerhetspersonal gick igenom filmerna från alla övervakningskameror kunde de fastställe att gruppen bestod av fem personer. Det var spelaren vars uppgift endast var att spela, två vars uppgift var att styra kulan samt två som vaktade och skulle avleda uppmärksamheten från säkerhetspersonal och andra spelare. Hur de däremot lyckades byta ut kulan (om de gjorde det) är inte fastställt.
Även om förlusten blev stor för casinot var casinochefen nöjd efter händelsen och uttalade sig till media ”Jag är glad att vi har upptäckt detta fusk och kan nu agera mot det”.
Efter denna händelse var det många casinon i Österrike som installerade detektorer som ska upptäcka magnetfält.
Queen of hand mucking
Ida Summers utnyttjade både sitt vackra utseende och sin enorma fingerfärdighet för att lura casinon på 60-talet. Det fusk hon använde sig av kallas ”Hand Mucking” vilket idag är ett näst intill utdöende sätt att fuska. På 60-talet gick det emellertid bra då säkerheten inte var lika rigorös som idag.
Hand Mucking
Med Hand Mucking menas att spelaren gömmer undan kort under en spelomgång för att sedan plocka fram dem när det passar bättre. Det kan till exempel ske vid blackjack-bordet om spelaren har 15 poäng och drar ett till kort.
Det tredje kortet är en knekt vilket gör spelaren blir tjock och handen förloras. Innan dealern tar korten gömmer spelaren dock snabbt knekten i handen. När knekten passar bättre placeras det på någon av de kommande händerna.
Kortleksbyte
Ida Summers nöjde sig emellertid inte med klassisk Hand Mucking utan tog fusket ett steg längre. Genom att byta ut kortlekarna på blackjack-borden kunde hon veta exakt i vilken ordning korten låg vilket självklart är en enorm fördel som spelare. Vid dessa tillfällen gick hon själv från bordet och lät kompanjoner spela till sig vinsterna. Skulle personalen fatta misstanke var det omöjligt att bevisa något eftersom ingen av spelarna hade den ursprungliga kortleken på sig.
Unik i sitt slag
Det som gjorde Ida så unik som fuskare var två saker. För det första var det extremt ovanligt med kvinnliga fuskare på 60-talet vilket kanske var en av orsakerna att casinopersonalen inte lade märke till hennes agerande. De trodde helt enkelt inte att denna otroligt vackra dam skulle fuska. För det andra var hon troligtvis den första casinofuskaren som lyckades byta ut hela kortlekar vid spelbordet.
Falskmyntaren Louis Colavecchio
Många som fuskar på casino har som mål att vinsterna ska bli större än förlusterna. De måste göra satsningar vid spelborden för att det ska se ut som att de är där med ärliga avsikter, vilket kostar en del. Samtidigt genomför de fusk som gör att de vinner mer än de förlorat på insatserna.
Andra som fuskar tar bort risken att förlora helt genom att helt enkelt ta bort insatsen. Så jobbade Louis Colavecchio (The Coin) eftersom han aldrig satsade några pengar på slotsmaskinerna. Istället satsade han endast kopior av jetongerna (spelmynten).
Ett oväntat tillslag
Det var i slutet av 90-talet som poliser från flera olika organ inom polisväsendet gjorde en gemensam insats mot Louis Colavecchios hem. Misstankarna hade med tiden växt sig allt starkare om att han höll på med falskmynteri. Det som poliserna hittade var dock betydligt mer avancerat än vad de hade anat.
De hittade mängder av olika jetonger från olika casinon i Nordamerika. Visserligen finns det spelare som samlar på jetonger från olika casinon men i detta fall var det tusentals till ett mycket stort marknadsvärde. Polisen hade hittat en av Nordamerikas största förfalskare när det gällde jetonger.
Ett extremt proffs
Det visade sig snart att Colavecchio var ett riktigt proffs på det han gjorde. Han kunde i stort sett duplicera vad som helst som var gjort av metall eller sten. Dessutom gjorde han inte kopior i den bemärkelsen att det var skillnad på kopian och originalet. Han valde i stället att göra jetonger som var exakt som originalen.
För att klara av att hålla en sådan hög kvalitet på sina ”kopior” hade Colavecchio köpt avancerade maskiner och verktyg och använde alltid exakt det material som originalen var gjorde av. Av den anledningen hittade polisen både koppar, nickel och zink. Dessutom fanns där verktyg och maskiner som laserskärare, stämplar och till och med en press på 150 ton som var importerad från Italien.
När jetongerna som han tillverkat togs till de casinon som de var tänkta att användas på kunde inte säkerhetspersonalen se någon skillnad på originalen och dessa ”kopior”.
Svagheten i hans fusk
Om nu jetongerna var identiska med originalen borde Colavecchios fusk vara vattentätt. Men det visade sig att det hade en svag punkt. När casinona gjorde inventeringar märkte de att antalet jetonger var betydligt fler än det borde vara.
Vanligtvis försvinner en del jetonger varje år från casinot, men det motsatta är en teoretisk omöjlighet om inte någon fuskar. Det insåg även casinopersonalen som snart kunde knyta Colavecchio till fusket eftersom han vunnit onormalt mycket.
Hur mycket som han hade lyckats spela till sig är omöjligt att veta. För det första var som sagt kopiorna identiska vilket gjorde att det var svårt att veta hur många satsningar som genomförts med dessa kopior. För det andra var det svårt att fastställa eftersom många casinon vägrade att erkänna att de blivit lurade. De som har räknat på bluffen tror att han fått ihop en summa på upp emot 500 000 amerikanska dollar.
För de som är mer intresserad av Colavecchios liv rekommenderas TV-programmet Breaking Vegas som är producerat av The History Channel.
Det magiska trollspöet
De flesta fusk som upptäcks på casinon utspelar sig kring spelborden. Det kan bland annat vara markermanipulationer, korträkning eller samarbeten med dealern. Men det finns även de fuskare som bestämt sig för att till varje pris gå plus på spelautomater.
En av dessa fuskare var Tommy Glenn Carmichael. Hans motto var ”Ge mig en slotsmaskin och jag kommer att vinna över den”.
Carmichaels första steg
Allt började i början av 1980-talet då Carmichael arbetade i en verkstad. En av hans vänner kom in till honom och ville ha hjälp med en av sina slotsmaskiner. Det var när Carmichael började plocka sönder maskinen som han insåg att den hade en topp-botten led som aktiverade utbetalningarna.
Genom att bygga en enkel metallpinne kunde han forcera fram utbetalningar endast genom att trycka ner den i myntinkastet. Hans ”magiska trollspö” var uppfunnet.
Den första dagen fick han bara ihop 35 dollar men det stoppade inte honom. Han fortsatte att tjäna pengar med sitt ”spö”, men det skulle inte dröja länge förrän framgångarna tog slut. Allt fler casinon bytte ut sina gamla apparater mot nyare datoriserade maskiner vilket omöjliggjorde hans fusk. Han kunde visserligen fortsätta på mindre casinon som inte bytt ut dem ännu men oturen fortsatte i och med att han blev arresterad och fick 5 års fängelse.
Tid att tänka
Carmichael utnyttjade tiden i fängelse till att utarbeta nästa steg. Han blev även vän med en person som hade samma intresse som honom, Mike Balsamo. Tillsammans planerade de hur de skulle lura casinon när de väl var utanför fängelsemurarna.
Monkey Paw
Året 1987, när de kom ut, hade samtliga slotsmaskiner mikrochips som slumpade fram resultaten på spelen. Det betydde att hans tidigare uppfinning var totalt värdelös. Utifrån de nya förutsättningarna skapade han Monkey Paw.
Med en enkel konstruktion av gitarrsträngar och tråd kunde han forcera spelautomaterna så att myntutkastet öppnades. Det var en smart uppfinning som tyvärr inte kunde användas speciellt länge eftersom utvecklingen av automaterna gick snabbt framåt. Redan i början av 90-talet var alla automater helt datoriserade och Carmichael fick försöka uppfinna något nytt.
Light Wand
Hans första fusk kunde han genomföra tack vare att han fick se hur automaten var uppbyggd och nu bestämde han sig för att göra samma sak en gång till. Genom att utge sig för att vara en casinoägare lyckades han få kontakt med de företag som tillverkade maskinerna och få dem att öppna upp en av dem för honom.
Den svaghet som han då hittade var att vinster betalades ut när ett särskilt ljus belyste en viss sensor i apparaten. Han skapade då ett verktyg som kunde skapa detta ljus och forcera fram vinster. Vinsterna blev riktigt stora för honom och han började även sälja sitt verktyg.
Om det var försäljningen som gjorde att säkerhetspersonal fick upp ögonen för honom eller inte är svårt att säga, men mellan 1996 och 1998 blev han arresterad tre gånger när han försökte manipulera slotsmaskinerna. FBI genomförde spaningar på honom och det visades sig också att han samarbetade med fler fuskare. Trots detta fick han bara fängelse i knappt ett år när han väl dömdes för sitt fusk.
Kompetens tas tillvara
I likhet med andra tidigare storfuskare som åkt dit bytte Carmichael sida. Han hade lätt att få jobb inom säkerhetsbranschen på casinon och då framförallt med spelautomater. Idag anses han vara den största fuskaren genom tiderna på slotsmaskiner och den enskilda person som påverkat säkerheten mest på denna spelform.
Fuskarna som kom över 32 miljoner dollar
I februari 2013 genomförde två spelare i Australien en casinokupp som skulle kunna vara hämtad från filmens värld. Fiktionen blev verklighet när en spelare kunde kamma hem hela 32 miljoner australiensiska dollar på en enstaka spelsession. Han gjorde dock inte en lika snygg sorti som Danny Ocean och hans gäng efter en blåsning.
En riktig blåsning
Under bara några minuter åsamkades casinot en förlust på motsvarande 200 miljoner svenska kronor. Crown Casino är ett jättecasino som omsätter stora belopp, men 200 miljoner är ingen struntsumma direkt.
Det är fortfarande ingen som riktigt vet hur blåsningen gick till, men teorin är att den iscensattes av två personer. En person satte sig vid ett spelbord i ett VIP-rum för high rollers och började spela blackjack. Hans medhjälpare hackade sig samtidigt in i casinots säkerhetssystem och fick tillgång till övervakningskamerorna för VIP-rummet. Med hjälp av en mobiltelefon och hörlurar kunde spelaren få information för att kunna fuska vid bordet.
Spelaren vid bordet var enligt casinot en känd storspelare som omsatte enorma summor vid spelborden. På grund av sin status var han en regelbunden gäst vid casinots high roller-bord. High roller-bord är normalt sett inte lika övervakade som andra bord.
Eftersom dessa spelbord är placerade i enskilda rum för att spelarna ska kunna spela mer diskret behövs inte samma säkerhet och övervakning som nere på casinogolvet. Detta drog fuskarna ordentlig nytta av. Under sammanlagt åtta händer Black Jack med enorma insatser kunde spelaren med hjälp av information från sin medhjälpare vinna rekordbelopp.
Det var först när spelaren lämnade casinot som säkerhetspersonalen upptäckte att det hade gjorts ett intrång i säkerhetssystemet. Säkerhetschefen lade då ihop två och två och såg till omedelbart kasta ut spelaren från den high roller-svit han blivit tilldelad innan spelsessionen. En talesman för casinot menar att det finns stora möjligheter att få tillbaka ganska betydande belopp från spelarens vinster.
Inspector Gadget
En del personer tränar stenhårt för att lära sig räkna kort, en del är fingerfärdiga medan vissa satsar all sin tid på att utveckla maskiner och andra enheter som ska lura casinot. Det dessa har gemensamt är att de inte accepterar att casinot ska ha en fördel mot spelaren utan gör allt för att ge dem själva en fördel.
Keith Taft tillhörde den tredje kategorin dvs. han var en av de som utvecklade hjälpmedel för att på så vis tjäna pengar på casinospel. Han gjorde det så bra att han blev kallad för ”Inspector Gadget” av många casinon.
Allt har sin början
Berättelsen om Keith Taft börjar i slutet av 60-talet när han återvände från en semesterresa under vilken han bekantat sig med spelet blackjack. Han läste snabbt boken om blackjack och korträkning av Edward Thorp för att sätta sig in i hur korträkning fungerar och hur detta skulle kunna ge spelaren en fördel mot banken.
Taft insåg snart att han inte skulle klara av att räkna korten så som Thorp beskrev i sin bok. Det var helt enkelt för svårt för honom. Det var då som Thorp bestämde sig för att utveckla en dator som kunde göra hans jobb.
Den första datorn stod klar 1970 efter två års utveckling. Denna dator, som han hade gett namnet George, vägde dock 30 kg och skulle alltså ha varit omöjlig att ta med sig in på ett casino. Taft fick helt enkelt fortsätta utvecklingen.
Snart kunde han presentera en betydligt mindre apparat. Han kopplade ihop den med sensorer i skorna vilket gjorde att han kunde mata in all fakta i datorn om det pågående spelet utan att någon såg det hela.
Taft gick för fort fram
Efter att datorn provats under en vecka hade Taft gått 40 000 USD plus, vilket i efterhand skulle visa sig vara för mycket för hans eget bästa. Framgången gjorde att Taft började göra reklam för sin apparat och sålde den för 10 000 USD styck.
Som en sann affärsman såg han möjligheten att sälja många apparater, men samtidigt blottade den offentliga försäljningen hemligheten för casinona i staden. Varken casinona eller FBI kunde göra något åt det hela då de inte kunde bevisa att det handlade om fusk. Däremot hade de fått upp ögonen för Taft.
Belly Telly
Trots de stora vinsterna som Taft gjorde med hjälp av korträknaren nöjde han sig inte utan påbörjade ett nytt projekt. Det var en mycket liten videokamera som kunde placeras på bältet. Genom att filma exakt vid bordskanten kunde den se dealerns hålkort när de placerades ner på spelbordet. Bilderna sändes till en bil som stod utanför casinot där en medhjälpare avgjorde hur spelaren skulle fortsätta sina drag.
Allt har ett slut
Slutet för Tafts framfart kom på 80-talet. Det första som hände var att det 1985 blev förbjudet att ta med sig elektronisk utrustning in på casinon i Nevada. De som ändå gjorde det riskerade ett fängelsestraff på upp till 10 år.
Alla de apparater som Taft utvecklade blev alltså förbjudna, men om de fortsatte att användas är svårt att säga. Den som gjorde det skulle i alla fall inte göra om samma misstag som Taft och berätta det för alla andra.
