Författare: johan |
Uppdaterad senast:

lotterilagen-spelhistoriaRedan i texter från 1300-talet går det att hitta lagar som försöker reglera svenskens spelande. I Magnus Eriksson stadslag finns bland annat en ”Dobbleribalk”. I den fanns regler som stipulerade att minderåriga var förbjudna att spela, att maxinsatsen var en mark och att det var förbjudet att spela efter att kyrkan hade ringt på kvällen, det vill säga efter kl. 21.

1700-talets förbud

Det var dock på 1700-talet som de stora förändringarna skulle ske. Allt börjar år 1719 då ett kungligt plakat presenterades. Här fanns att läsa att kungen hade beslutat om ett absolut förbud mot kort- och tärningsspel i källare och kaffehus. I hemmen var det än så länge lagligt, även om vissa begränsningar infördes.

Däremot nämns inte lotteri i varken Dobblerilagen eller i detta kungliga plakat. Detta förbjöds i princip år 1793, men det fanns undantag. Lotterier anordnade till förmån för offentlig nytta kunde nämligen godkännas. Trots förbudet anordnades en mängd olika lotterier, så uppenbarligen var detta inte någon lag som staten satsade hårt på att uppehålla.

De lotterier som ville hålla sig på den lagliga vägen fick ansöka om tillstånd hos kungen och då ange vart överskottet till lotteriet skulle hamna. Ett av de första lotterier som fick godkännande var efter en svår missväxt då överskottet skulle gå till ”fattigas gagn och bästa”.

Andra exempel på lotterier som anordnades för att få in pengar till välgörande ändamål var lotteriet till förmån för Serafimerlasarettet 1739 och till förmån för Gustaf Adolf-statyn i Stockholm 1791.

Även staten anordnade lotterier för att få in pengar till ”välgörande ändamål”. Det äldsta statslotteriet genomfördes 1758 och överskottet gick till att finansiera det pommerska kriget.

1784, 1884, 1881

Det mest kända lotteriet som staten anordnade på 1700-talet är annars det nummerlotteri som Gustav III införde och som skalden Bellman var med i som sekreterare. Behållningen skulle gå till att uppmuntra giftermål och folkmängdens ökande.

Gustav III var annars mycket emot lotterier och förbjöd 1784 all försäljning av utländska lotter samt stramade åt lagarna kring att lotterier aldrig fick genomföras för enskild förmån. Även det statliga nummerlotteriet var ofta uppe för diskussion inom riksdagen men på grund av de pengar som lotteriet drog in till statskassan dröjde det ända till 1844 innan även detta lotteri avskaffades. Det var Oscar I som stod för det beslutet. Detta år blev reglerna ännu striktare, men det fanns fortfarande möjlighet för enstaka lotterier. Både inhemska och utländska lotterier förbjöds och det enda som var lagligt var bortlottning av lösöre för välgörande ändamål samt bortlottning av konstsaker. Dessa lotterier var då tvungna att söka tillstånd hos landshövdingen.

Nästa år som lagarna förändrades var 1881 men då endast med mycket små förändringar. Orsaken till att lagtexten sågs över var att det varit oklart vad som menades med lotteri i förordningen från 1844. Men fortfarande fanns möjligheten att anordna lotterier till förmån för välgörande ändamål eller kulturell uppmuntran.

Ett av de allra största lotterier som fick godkännande var det som genomfördes 1897. Stockholmsutställningen skulle hållas och affärsmännen insåg snart att de pengar som var budgeterade till alla byggnationer inte räckte. Civilministern godkände lotteriet och pengarna räckte till flera kulturella ändamål.

1900tal – En viss uppmjuknad

Inte heller förordningen från 1881 visade sig vara tydlig nog. Allt fler hade ansökt om lotterier för att främja nykterhet, idrott eller folkbildning. Det var visserligen bra ändamål men kunde inte klassas under ”välgörande ändamål”. Trots det hade landshövdingarna gett godkännande till många av dessa ansökningar vilket låg till grund för nästa förändring i lagen.

I 1910 års betänkande tog upp att pengarna även skulle få gå till ”allmännyttiga ändamål” vilket även godkändes. Samtidigt fanns det ett stort intresse från staten att återigen införa ett statligt lotteri för att på så vis förstärka statskassan.

En utredning tillsattes vars betänkande låg till grund för statens beslut 1938 att skapa det statsägda Svenska Penninglotteriet AB. För att kunna genomföra dessa lotterier var lotteriförordningen tvungen att ändras vilket skedde 1940. Genom detta förändrades lagarna från 1881 rejält eftersom lotteri nu blev lagligt, så länge som staten styrde dem.

Sakta men säkert ökade möjligheterna för övriga lotterier och ett steg på vägen var 1960 då även partipolitiska verksamheter fick bedriva lotterier. Även casinospel blev återigen lagligt 1957. Detta skedde efter att motboken avskaffats 1955 och svensken kunde dricka alkohol hemma i större utsträckning. Restaurangägarna var då oroliga att de skulle få mindre inkomster och lyckades få regeringen med sig på förslaget att de behövde erbjuda spel för att inte tappa inkomster och arbetstillfällen.

De restaurangspel som erbjöds var strikt reglerade. Insatsen var från början som mest 50 öre och det var endast enstaka spel som fick vara med i utbudet. Denna lag har visserligen förändrats med tiden, men fortfarande finns det regler som begränsar vilka spel som får erbjudas på restauranger samt maximal insatsnivå.

70-talet med lotterinämnden och spelautomatens upp och nedgång

Under 1970-talet föreslogs att ett centralt organ för lotterifrågor skulle införas. Det blev lotterinämnden som fick detta uppdrag som senare skulle bli lotteriinspektionen. Uppdraget för lotterinämnden var att kontrollera att lotterier följde lagen med bland annat regler på att överskottet ska gå till rätt ändamål.

Samma årtionde fick staten upp ögonen för de spelautomater som kommit till landet efter andra världskriget. Det tog relativt lång tid innan lagstiftningen började reglera var och hur de fick användas och många kiosk- och restaurangägare fick in mer pengar på dessa automater än på vanlig försäljning.

1973 kom så första lagen som reglerade insatsen. Insatsen fick maximalt vara en krona per spel och en viss begränsning infördes också kring var automaterna fick placeras. Men, det fanns ett stort motstånd mot automaterna vilket ledde till nästa lagändring 1979. Då förbjöds alla automater och de fick tas ur bruk.

1990-tal – Spelautomatens återkomst

1995 kom så nästa lagändring till spelautomatens fördel. Då bestämdes att videoslotterminaler (samma sak men olika namn) skulle tillåtas. Det skulle dock endast gå att vinna varor eller presentkort och det var endast Tipstjänst som fick licens att erbjuda denna typ av spel. De första ”Jack Vegas”-automaterna kunde placeras ut 1996 och sedan dess har staten haft monopol på hela automatmarknaden.

I början var licensen endast öppen för att automaterna skulle erbjudas på restauranger men det ändrades 1999 och Vegasautomater kunde då även placeras ut i bingohallar.

År 1999 infördes även en renodlad casinolag i Sverige (kasinolagen). Orsaken till detta var motioner från riksdagsledamöter 1996 om att Sverige skulle införa statliga casinon och senare ett beslut om att fyra casinon skulle öppnas. Det är denna lag som bland annat reglerar åldersgränsen och att alla som går på dessa casinon måste registreras.

1990-talet gav staten möjlighet till allt men under monopolets vingar

Med de lagändringar som infördes 1995 angående automatspel och 1999 om casinoverksamhet hade staten tagit bort de förbud som infördes 1844 angående casinon och lotterier samt 1973 om spelautomater. Staten hade nu tillåtet i stort sett all möjlig spelverksamhet men endast under statens monopol.

Däremot var det fortfarande lagligt för lotterier där överskottet går till välgörande ändamål eller politiska organisationer. Även bingo var lagligt att genomföra för t.ex. idrottsrörelser.

Lagar som inte kan hållas

Även om det finns begränsningar kring samtliga spel i Sverige upplevs regeln om att endast staten får erbjuda spel i landet som den regel som staten kämpar för mest. Enligt EU får endast staten ha monopol på spel om det går att bevisa att detta mycket tydligt minskar spelmissbruket och de sociala problem som spelandet kan få. I den frågan har Sverige fått hård kritik från EU som hävdar att effekterna av monopolet inte är i den storleken att det borde få finnas kvar.

Kanske kommer ytterligare ett kapitel skrivas om några år om Sverige blir tvungen att lägga ner sitt spelmonopol i landet. I så fall skulle den allra sista förbudsdelen i lagarna från 1884 falla.

Än så länge har monopolet endast fallit i praktiken eftersom utländska aktörer erbjuder lotterier och spel i Sverige via internet och brev. Postkodlotteriet är ett exempel vilket är ett lotteri som har sitt huvudsäte i Holland som driver en svensk organisation som i sin tur driver lotteriet.

Kanske skulle nästa lagändring inte göra någon skillnad alls oavsett om monopolet faller lagligen eller inte…